fuck

I'd tell you I miss you, but it wouldn't change anything, and he kept walking
and walking
and walking
and walking.
I think I did something wrong
why the hell can't you just tell me how you feel, because how you act is confusing me

Depression

Allmänt
Det är naturligt att känna sig nedstämd ibland. Men om man känner sig djupt nedstämd under en längre period kan man ha fått en depression. Knappt hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män får någon gång i livet en depression som kräver medicinsk behandling.

En depression kan till exempel bero på att man har råkat ut för något svårt i livet, att man är utsatt för stark stress eller att man fått någon sjukdom. Men man kan också bli deprimerad utan någon tydlig anledning. Det som händer vid en depression är att hjärnans signalsubstanser kommer i obalans. Det påverkar till exempel känslolivet, initiativförmågan, sömnen och aptiten.

 

Symptom
Vanliga symtom på depression är:

  • nedstämdhet
  • brist på glädje och minskat intresse för det man brukar tycka om att göra
  • minskad aptit och vikt
  • sömnstörningar
  • aggressivitet och lättretlighet
  • koncentrationssvårigheter och oförmåga att ta itu med vardagliga sysslor
  • svårighet att känna känslor och avtagande sexuell lust
  • hämmat tal, stel mimik och långsamma rörelser
  • känslor av misslyckande och otillräcklighet
  • minskad livslust och självmordstankar.

Man kan också få olika kroppsliga besvär som till exempel

  • värk i lederna, musklerna och magen
  • trötthet
  • andnöd
  • hjärtklappning.

Vad händer i kroppen?

Det är naturligt att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd ibland. Ibland kan man känna sig nedstämd utan någon tydlig anledning. Andra gånger kan det bero på att man drabbats av något svårt i livet, som till exempel att en nära anhörig gått bort, en kärleksrelation tagit slut eller att man fått dålig ekonomi. Oftast försvinner känslorna av olycka efter en tid, kanske med stöd och hjälp av någon nära anhörig eller vän. Tillfälliga känslor av nedstämdhet, oro, sorg och håglöshet är en naturlig del av livet och det är ingen sjukdom.


När nedstämdheten övergår i depression


För att nedstämdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. Man presterar också sämre på arbetet och den sociala förmågan har försämrats. Symtomen ska pågå under större delen av dagarna.

Den vanligaste typen av depression kallas för egentlig depression, melankoli eller sjukligt svårmod. Djupa depressioner som en del i manodepressiva tillstånd, i vilka sinnestämningen pendlar mellan en sjuklig upprymdhet som kallas för mani och djup depression, är också vanliga.


Hjärnan påverkas

I hjärnan finns så kallade signalsubstanser som förmedlar budskap mellan hjärnans olika celler. Några signalsubstanser som är inblandade vid depression är serotonin, noradrenalin och dopamin. Dessa signalsubstanser reglerar bland annat glädje, sorg, ångest, oro, sömn, aptit, tankeverksamheten, initiativförmåga och sexualitet. Det som händer när man får en depression är att signalsubstanserna och deras samspel med de så kallade mottagarcellerna, receptorerna, kommer i olag. Stress gör hjärnan mer sårbar

Samspelet mellan signalsubstanser och stresshormoner har betydelse för hur man mår. Om man ständigt är stressad ökar risken att drabbas av en depression.

Om man har haft svåra upplevelser tidigare i livet kan det göra att man blir mer sårbar. Till och med att minnas gamla stressituationer som dödsfall och separationer kan utlösa både ångest och depression. Både akut och kronisk stress kan leda till en obalans i hjärnans signalsubstanser, något som alltså kan ge upphov till en depression.


Både arv och miljö har betydelse

Både arv och miljö har betydelse för uppkomsten av en depressiv sjukdom. Vissa människor har en medfödd känslighet i nervsystemet som gör att de lättare blir deprimerade. Men vilken miljö man har växt upp i och lever i har också betydelse. Om man har en trygg och stabil livssituation kan det göra att man trots en medfödd sårbarhet inte drabbas av depression. Har man en svår livssituation kan det också försena tillfrisknandet och även göra att man lättare blir sjuk igen. Därför är det viktigt att man försöker undvika onödig stress och lär sig hantera sitt yrkes- och familjeliv om man har lätt för att få depressioner.

Man kan också drabbas av depressioner utan att det finns någon påtaglig yttre orsak. Depression kan även vara ett tidigt tecken på någon kroppslig sjukdom som exempelvis demens, brist på sköldkörtelhormon eller hjärt-kärlsjukdom.


De flesta blir botade

Nästan nio av tio blir botade från sin depression om behandlingen består av både antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Drygt hälften av dem som har drabbats av en depression en gång i livet insjuknar på nytt. För dem som haft två eller flera depressiva episoder ökar risken för återfall till mellan 75 och 90 procent. För omkring tio till femton procent av dem som haft depression flera gånger kan den bli långvarig. Det innebär att man aldrig blir riktigt bra mellan de svårare depressiva perioderna, men man kan arbeta och leva ett ganska bra liv ändå.

fast

Min trygghet ligger i att jag har någon som bryr sig och som förstår. Så fort jag tappar greppet om det faller jag.

Jag är expert på att kasta bort eller förlora saker. Jag har förlorat två av mina bästa vänner - den som alltid fick mig att hoppas och som tröstade mig när min värld föll isär, och den som alltid förstod mig och som fick mig att glömma för stunden.

Nu håller jag på att förlora något som inte ens är mitt. Något jag förstörde för längesedan, men som jag nu råkat fasta för. Jag borde aldrig ha släppt taget från första början. Jag önskar jag kunde få dig att fastna så som jag fastnat för dig. Igen.

the night

Death sits in a chair across from
me and watches.
Death sees but has no eyes.
Death knows but has no mind.

We often sit together in the night.
Death has one move left.
I have none.

Who's gonna walk you home?

Saker jag gillar:
att vara ensam.
att va med mina vänner.
att vara med någon som jag tycker om, och som tycker om mig.

Saker jag inte gillar:
att känna mig ensam.
att känna att ingen hör av sig, att ingen vill vara med mig.
att veta att jag inte har någon.

tom

Tycker det är intressant att jag ena stunden vill försvinna och dö och för att sedan sitta här och inte känna någonting alls. Jag är trött. Stum. Fantasilös. Död. Fast bara på insidan. På utsidan funkar jag ju fint.

Varför alla dessa känsloexplosioner? Och varför måste jag plåga mig själv för att kunna känna något på riktigt?

vatten

En liten sparv. Ett ensamt rådjur i mörkret. Jag är svart som vatten och jag är blek som socker.

Jag måste bli av med det här. Det funkar inte mer. Jag trodde det var bra, trodde jag hade blivit bättre, men jag sitter fortfarande kvar där nere. Jag kanske flyter upp mot ytan ibland men jag snuddar bara vid den för att sedan tyngas ner av mina kedjor. Kliché. Jag har låst fast mig själv genom att inte känna något alls, genom att bara låtsas som om det inte finns och gömma undan allt längst inne i mitt mörkaste. Nu händer allt på en gång. Väggar håller saker inne men dom är inte byggda för storm och explosioner. Så fort något litet kommer fram följer allt det andra efter. Jag går i skuggan av mig själv och jag har liksom fastnat där inne. Jag behöver prata men det är inte så lätt att prata när ingen finns där och lyssnar, ger råd, håller om, finns till. Inte lätt att öppna sig när man skäms för vad man har blivit, när man vet att det egentligen inte är någon som bryr sig om det här. Att ingen förstår. Jag har öppnat upp, jag har berättat, och den responsen jag fick var att jag hade fel. Jag mår inte dåligt. Jag vet inte vad jag pratar om. Jag vet inte vad det innebär. Jag vet inte.

2011-03-15

Jag är inte lycklig. Jag mår skit. Jag vill bort.

Jag saknar min trygghet. Jag saknar att ha någon där men jag kväljs och blir illamående när folk tränger sig på. Nejnejnejnejnejbortfrånmigsnällasluta. Jag drar mig bort från människor. Jag antar att det är sån jag egentligen är.

Jag kommer knappt ihåg vem jag var innan allt började.

Farfar, jag saknar dig. Vila i frid. Jag kommer aldrig sluta gråta när jag tänker på dig. Kevin, jag saknar dig. Och jag hatar dig, för du är fan helt jävla dum i huvudet. Det svider i hjärtat när ditt namn näms och jag blir illamående om jag ser någon som liknar dig, jag får svårt att andas när något påminner lite för mycket. Zandra, jag saknar dig. Du är något av det finaste jag har, för du får mig att glömma allt det dåliga. Du gör mig lycklig och det är det bästa och finaste någon kan ge mig. Ylva, jag saknar dig. Jag saknar dig med hela hjärtat och jag önskar du kunde vara här för jag behöver dig.

Jag saknar så himla mycket. Jag har svårt att förstå varför. Det känns som om hjärtat är avstängt för jag kan liksom inte känna så värst mycket längre, jag mest sitter där likgiltlig och håller med. Ja, mitt liv suger. Ja, det är dåligt väder. Nej, livet blir nog inte bättre än såhär.

regn

"Jag vill spola framåt, så jag kan glömma. Börja leva igen och få tillbaka känseln i fingertopparna, börja skratta på riktigt och inte behöva stänga av helt för att kunna hålla tillbaka regnet."
- 2011-02-03, 21:33

birds

I always wonder why birds choose to stay in the same place, when they can fly anywhere on the Earth.

Then I ask myself the same question.